Så har ett år gått igen, och fiskeabstinensen börjar göra sig påmind. Det får en att börja tänka tillbaka på det gångna fiskeåret, och minnas de härliga dagarna och nätterna vid vattnet.

 

Exif_JPEG_PICTURE

Mörrum!

 

Jag har haft ett mycket händelserikt år utanför fisket, vilket har gjort mitt bloggande och fiskande mycket begränsat.  Mina 2 stora barn har tagit studenten och går vidare i livet, nu har de jobb och flyger ur boet när som helst. Lycka och saknad blandas. Vi har skaffat ett hus med stor tomt, på denna tomt finns det ca 30 ekar….det blir mycket löv. På midsommarafton bestämde sig vårt senaste tillskott till familjen Ida, att det var dags att komma ut i den stora världen. Så det har varit och är full fart, ja jobbar det gör jag så klart också hela tiden. Men nu har jag några dagar ledigt och tänkte skriva av mig lite.

 

 

Exif_JPEG_PICTURE

Vår!

 

 

Året som gått har jag efter våra traditionella resor till Skottland i stort sett hållit mig hemma hela tiden. En liten 2,5 dagars avstickare till Laerdal i slutet på sommaren var allt förutom Mörrum. Mörrum, vilken otroligt vacker pärla som rinner fram genom Småland och Blekinge med sitt bärnstensfärgade vatten. Jag har under året haft förmånen att få besöka henne och hennes fantastiska strömmar vid flera korta tillfällen. Och detta kommer min tillbakablick att handla om. Vi  startar i Mars.

 

Exif_JPEG_PICTURE

Kenta och Janne spanar in blänkare på 7:ans nacke.

 

 

IMG_1494

Jonke med en grym blänkare. 

 

Jag sitter och surfar en sen marskväll och upptäckter att det ska ordnas ett ”blänkarfiske” i Mörrum. Jag ringer direkt nästa morgon och får detta bekräftat. Ett snabbt samtal med kompisen Magnus och vi är bokade tjoho!! Fiske tidigt i mars i Mörrum, fan va spännande! Vi  pratar några gånger innan det är dags, och jag ska inte sticka under stol med att man funderade på hur många fiskar man skulle få. Det brukar ju fångas mycket fisk på premiären och detta var ju ett par veckor innan. Tanken var och det satsade vi också på, att fånga blänkare som var uppe i systemet på näringssök. Men man räknade ju kallt med ordentligt med spögung mellan blänkarna. Tji fick vi, på de 2 dagarna som vi fiskade så fångades det ca 2 fiskar per man. Ett riktigt kallväder dagen innan fisket fick förmodligen fisken att ställa sig på botten och trycka. Man hade väldigt mycket kontakt med fisk som liksom bara stoppade flugan lite och lossnade sedan. Jag lyckades landa en laxbesa samt en lite 2 kilos blänkare i slutminuten. Ulf själv landade en grym öringhane i 12:an. Magnus fisk flera fina fiskar och det fångades en gäng blänkare med en topp på ca 4 kilo av gruppen. Arrangemanget var riktigt bra med frukostbuffe på Ninas, pizza på Valhalla och lottning varje morgon av fiskepassen. 15 riktigt trevliga medfiskare och en härlig gemenskap. All heder till Ulf och Henke. Se min bloggning här: Blänkarfiske

 

DSCN2352

Koji njuter av Mörrum i maj.

 

Nästa besök blev 9-11 maj, en helt fantastisk tid vid Mörrum. Allt har väckts till liv och träden börjar lysa i ljusgrönt. Ån porlar förförande och småfåglarna kämpar för att göra sig hörda i vårens underbara symfoni. Jag ska för andra gången guida min vän Koji från Japan. Förra året han var här, var första gången han fiskade med ett 2-handspö. Och vilken talang, efter en förmiddags plaskande nere i pool 15 så började kasten flyga ut över ån. Han fisk ingen ”fisk” denna gång, men landade sista dagen en liten gädda. Så nu var han riktigt sugen igen 3 dagar bokade och det hade varit ordentligt bra fiske innan vi startade. Men igen så ändrade sig vädret och vattnet blev lite för varmt för blänkarna som härjat i ån veckorna innan. Vi hade ändå 3 grymma, varma, sköna dagar i gott sällskap. Han lyckades att landa sitt livs första Havsöring i min favoritpool, pool 19. Denna tid när bokskogen precis börjat att bli så otroligt ljusgrön och vacker och det känns som att gå i en naturens katedral, så är detta en av de vackraste platserna att fånga fisk på. Det blir liksom ett himmelskt ljus när solens strålar silar sig genom de spröda boklöven. Fisken var liten och blank, och Koji var jätteglad. Dagen efter krokar han en större fisk i pool 21 och blir helt skakig efteråt. Vi släpper fisken och går vidare. Vid ett tillfälle har jag ställt honom under trädet på rätsidan vid röset i 4:an. När han lyfter för ett nytt kast stiger en gigantisk plog som rusar hela vägen fram till fötterna. Han fattade nog aldrig hur nära han var en riktig blanklax där, tror vi sparar den till kommande år.

 

 

DSCN2366

En lycklig långväga gäst i paradiset.

 

Jag tar en repa till i slutet på Maj, och guidar ett gäng uppe i Svängsta. Sista kvällen fiskar jag lite och missar en lax. Den hade visat sig flera gånger under dagen, och när det började mörkna så kunde den inte stå mot en fet glödhäck.

 

 

Exif_JPEG_PICTURE

Spänningen stiger på nacken.

 

 

 

 

Exif_JPEG_PICTURE

Robin är dyngsur efter ett dopp med laxen.

 

 

 

 

 

Exif_JPEG_PICTURE

Att dra på stor fisk i mörkret kan vara en svindlande känsla.

 

 

I Juli  drar jag och min son Robin ner för 1 dags fiske. Det är för varmt, men otroligt mycket fisk. Stora fiskar. Vi börjar direkt på kvällen när vi kommer ner och jag hinner inte få ut flugan innan Robin ropar högre upp, FISK! jag springer dit. En bra fisk har tagit flugan och kör runt i poolen. Den hoppar och rusar och efter några minuter beger den sig iväg på en långrusning på kanske 80m. Strax därefter lossnar flugan. Vi funderar på om den ev kunde vara felkrokad, men börjar snart att fiska igen. Det är mörkt nu, jag lägger ut mitt första kast. Då ropar Robin igen. Herregud! Vad händer? Jag springer dit igen. Ännu en skaplig fisk har tagit flugan. Robin fiskar med flytlina och plasttub. Fisken hade gjort precis det som Robin längtat efter när jag berättat om fisket i Skottland, där fisken ofta tuggar flera gånger på flugan innan den tar den. Och då älskar jag att släppa slingan. Robin gör exakt detta, håller lite och släpper sedan slingan sakta mellan fingrarna. Tyngden när man lyfter spöet efter det, är bland det bästa som finns i laxfisket tycker jag och nu även Robin. Laxen visar sig inte och håller sig i närheten, en snabb rusning neråt där han spränger ytan när han vänder uppåt igen. Efter ca 10 minuter säger jag till Robin att börja jobba lite med fisken, han har redan bra hård press. Fisken kommer närmare men vill inte visa sig. Plötsligt börjar den simma sakta uppströms, sakta sakta. Va fan den stannar ju inte skriker han. Nu börjar det bli intressant, fluglinan försvinner sakta ut genom spötoppen. Det är riktigt mörkt nu. Skjutlinan försvinner också och jag hjälper honom genom stenarna när han följer laxen uppströms. För er som vet hur det ser ut där uppe så slutar ju ån rakt in i Mariebergs kraftverk. Fisken bara tuggar på, rakt upp i hårdströmmen från turbinerna. Jag pressar mig genom en stor buske och får tag i fluglinan. Fisken är otroligt tung och jag håller bara linan mellan fingrarna för att se om den sitter fast. Det skrapar oroväckande i linan och någon minut senare går taften av….Nu är det mycket i huvet på laxfiskarna vill jag säga. va fan hände skriker Robin, jag hade ju inte en chans!! Vi fiskar inget mer den kvällen, utan tar en bastu och några bärs för att lugna oss. Dagen efter går jag uppströms där fisken släppt, för att se hur det ser ut där. Strömmen är väldigt hård och det sticker upp sylvassa stenar överallt. Alldeles intill stenmuren ser jag något, jag tänker fisk. Men den är för stor. Är det en stock? Jag smyger fram till kanten och ligger och tittar ner på den största lax jag sett i hela mitt liv i säkert 15 minuter innan den ger sig av. Jag har sett ganska många stora fiskar runt och över 20 kilo under åren, men det här var det sjukaste jag sett. Den var så otroligt stor att jag faktiskt har svårt att säga det. En 10 kilos är ju ganska lätt att gissa på, men det här..Vi kör på hela dagen, men de är inte så intresserade. Någon liten plog, och något pet blir allt som händer. Jag bränner en fisk på kvällen och Robin krokar ytterligare en stor fisk på samma plats, denna kliver dock av ganska omgående. Vi åker hemåt på kvällen och det enda vi pratar om är gärdsgårdslaxen.

 

 

IMG_1754

2 glada skitar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sommaren i övrigt är full med flytt och en ny liten bebis. Men när vi börjar närma oss slutet på säsongen, kommer abstinensen och fiskesuget. Jag får alltid ett extremt fiskesug såhär i slutet när luften börjar bli klarare, det är kalla mornar och tempen sjunker både i luft och vatten. Man väcks liksom till liv igen. Jag satt och kollade frenetiskt i almanackan, det måste gå att få till ett fiske.. 2 helger kvar sen är det över för i år. Min mycket förstående fru kände väl på sig att det var nått på gång så hon frågade hur jag mådde. Jag får panik!! Måste ut! Svarade jag. Ja men ta med dig Robin och åk då, säger hon. En dag senare tidigt på morgonen  sitter det 2 riktigt glada spelemän i en bil på E 6:an på väg mot härliga Mörrum för 2 dagars eget fiske. Det är inte mycket som slår att få dela denna passion med sin son. Robin är alltid hårt taggad för fiske, han hakar alltid på i ur och skur. När han var liten var han ofta med mig på mina fisken efter havsöring i Bråviken. Det var ofta väldigt blåsigt, regnigt och kallt. Men han satt där i sin lilla overall med ett muminspö i handen. Han ville aldrig åka hem. Det fina med Robin är att han trots att han taggar hårt, ändå också gläds åt andras fångster även när det inte går som han själv vill. Han vet ju att tids nog är det hans tur, en riktig fiskare och en grym fiskekompis. Men nu var vi på väg ner till Mörrum, för att kanske få chansen på en fin höstöring eller i alla fall en höstlax. Vädret var varmt och riktigt härligt, kanske inte optimalt för det fisket vi tänkt oss, men alltid kul att komma iväg. Första dagen blir svår. Vi fiskar på ett kort som gör att vi kan fiska alla sträckor som finns på Kronans vatten. Vi far runt i stort sett över hela sträckan från Knaggalid ner till pool 16. Men det känns som vi är lite fel hela tiden. Det tas fisk bakom oss i flera pooler, och ibland går det i en gubbe precis där man tänkt ut att man ska smyga ner. Och 2 kast senare står han eller hon med böjt spö. Det är underbart i Mörrum, men ibland kan det bli lite trångt på dessa vatten, särskilt på så lågt vatten som vi hade dessa dagar ca 8 m3. Vi har trots detta 5 kontakter med fisk som drar och plogar efter våra flugor. Vi bor som vanligt hos Elsa och hon sitter alltid och väntar på oss med fika färdigt, även om det är nära midnatt innan vi kommer hem. Dagen efter börjar bättre, jag får en Steelhead (Regnbåge) om man nu kan kalla dem det i Sverige nere i pool 12. Den vakar först och tar i första kastet på en lite tunt bunden MLI. En go fight på enhandspöet med ett par långa rusningar och hopp. Vi har kontakt med fler fiskar under dagen, men de vill inte riktigt fastna. Kvällen blir mycket kallare, Robin fiskar med en kompis från Forshaga och jag smyger runt själv i mörkret. Det viner av linor överallt, och det är svårt att hitta en fin kvälls/natt plats. Jag drar mig mot pool 19 som är en fantastisk mörkerpool, men den brukar också vara ockuperad såhär års. Till min förvåning är det endast en kille som står i vattnet och fiskar, ingen på bänken. Ok, då blir detta väl bra för mig så länge som det inte blir för kallt eller kommer massa folk tänker jag. Det visar sig vara en gammal bekant från blänkarfisket som just kommit till Mörrum och är ute första kvällen. Stefan Brecht är från Tyskland och har fiskat Mörrum i väldigt många år. Vi pratar och har det trevligt där i mörkret på bänken. Nu är det min tur, jag repar av någon meter lina och börjar som vanligt med mycket korta kast. Det är riktigt gott att fiska enhands i mörkret, smidigt och tyst. Plötsligt hoppar det en fisk en bit ner mot nacken. Jag gör nått mer kast, och repar sedan av lina för att få ner flugan mot fisken. Kastet känns helt rätt och jag låter flugan gå ner lite innan jag sätter fart på den. Hugget kommer omedelbart och jag krokar kanske lite för fort, men fisken blir kvar. Den går direkt upp i ytan och skummar ordentligt, och jag tänker att det äntligen är en riktig höstöring som tagit flugan. Efter en kort men spännande fight så kunde jag landa en öring på 85cm. Fisken såg lite märklig ut tyckte jag, hade nog kunnat tro att det var hybrid. Men andra sa att det var en öring. Hur som så fick hon friheten åter. Stefan var väldigt glad för min skull, och sa att han var nöjd med att få se en så fin fisk denna kalla kväll. Jag tänkte väl ge mig av hemåt nöjd och glad, men eftersom ingen annan var där så tog jag mig en repa till. Och precis på samma plats och på samma sätt drar det i igen. Det är inte sant tänker jag. Denna fisk är lite tjurigare, men går också upp direkt i ytan efter hugget. Allt slutar lyckligt och jag kan landa ytterligare en öring. Denna är en hane och helt leopardmönstrad. En fantastisk fisk i optimal kondition. Jag är själv och det blir lite knivigt att få till en bra bild, så jag tar dem när fisken ligger stilla under vatten på sidan. Stjärtfenan ser ut att vara av på bild, men den har bara hamnat under sanden med spetsen. Fisken är 80cm och en av de fräckaste fiskar jag fångat. Nu börjar det bli kallt så jag ringer Robin och vi ger oss för kvällen. Och åker den långa vägen hem i höstmörkret.

 

 

Exif_JPEG_PICTURE

Robin hjälper en Dansk man som lyckades landa sin andra lax framför Robin.

 

 

 

 

 

Exif_JPEG_PICTURE

Inramad i Mörrums grönska.

 

 

 

 

Exif_JPEG_PICTURE

80cm Leopardöring från pool 19.

 

 

 

 

Exif_JPEG_PICTURE

Tidig höstmorgon, magiskt!

 

Sista chansen har vi med en grupp som ska fiska uppe i Svängsta med oss de sista 2 dagarna. Robin är med igen och vi ska fiska, guida och instruera. Robin tar hand om gruppen i Svängsta, och jag och lillebror Johan drar ner till Kronans vatten den första dagen för att lämna plats till de andra. Jag landar en kanonfin laxhona i pool 31 redan på morgonen, tappar en till stor och tung fisk i 25:an. Johan trixar med olika kastlängder och lyckas tillslut landa en 100cm hane i pool 26 på ett extremt kort kast. Vi  drar upp till de andra på kvällen för lite samkväm med öl, bastu och annat gott. Det visar sig att de fått 3 laxar fördelat på 3 man. Dagen efter är det ett riktigt härligt höstväder med stigande dimma från ån tidigt på morgonen i de första solstålarnas ljus. Morgonen är mycket stilla, och det dröjer till strax innan lunch innan det börjar hugga. Men då kommer det en huggperiod som ger oss 5 laxar och dessa fördelade så att alla som är med på resan fått fisk. Eftermiddagen och kvällen blir kall och ger oss ingen mer fisk, men det har varit 2 helt otroligt härliga dagar. Johan fick sin första Mörrumslax, Jens som var i Mörrum för 25:te gången landade sin första Mörrumslax redan efter 20m fiske. Fredrik som aldrig fiskat lax tidigare landade sin första lax någonsin. Ingemar fick sina första Mörrumslaxar och en Öring och Carl fick på sitt 2:a besök sin första Mörrumslax. Totalt landade vi 11 laxar och 1 öring på dessa 2 dagar, och detta fördelat hyggligt jämt över de 7 deltagarna. Fantastiskt! Och en underbar avslutning på fiskeåret 2013.

 

 

P1000398

Ingemars första Mörrumslax.

 

 

 

 

Exif_JPEG_PICTURE

Johan klippte en 100 cm:are

 

 

 

 

Exif_JPEG_PICTURE

Pool 31.

 

 

 

 

P1000424

Fredriks första lax någonsin, och andra dag som laxfiskare.

 

 

 

 

IMG_2072

Calle med sin första Mörrumslax.

 

 

 

IMG_2064

Robins andra fisk.

 

 

 

 

Exif_JPEG_PICTURE

På 25:e försöket så tog den efter bara 20m fiske, Jens första Mörrumslax och PB. 103cm.

 

Nu sitter jag och planerar inför 2014 och vi kommer att börja med just detta ”blänkarfiske”, men nu är det utökat och kommer att bedrivas på hela kronans sträcka. rotationer kommer att lottas inför startdagarna. Vi har platser kvar och ni hittar fakta om detta på  www.fiskeresor.nu  och vi har givetvis sista chansen i år igen.

Om 19 dagar drar Mattias och jag till Skottland och Tweed för våra årliga opening days, hoppas på mildväder och klart vatten denna gång. Sedan har vi 2 veckor i river Dee v13 och 14, här finns platser kvar och är man sugen på att starta sitt laxfiske lite tidigare än andra så är det bara att höra av sig så bokar vi.

Hoppas alla får ett nytt riktigt skitfiskeår 2014.

Snart spöböj igen….Jonas

 

 

 

By | 2016-10-15T12:52:17+00:00 januari 12th, 2014|Övriga inlägg|0 Comments