Andreas Elfström hade ett fint fiske med sin pappa Anders i Orkla v 29 i år och när han kom hem frågade jag om han ville ”gästblogga”. Han var positiv och jag sa att vi publicerar det i vinter när längtan efter flugfiske är som störst… och igår kom det en artikel med foton på mailen.. Läs och längta till nästa säsong…. / Mattias

Orkla – underbar laxälv

Fiskesuget

…är enormt. Mina tankar kretsar hela tiden kring Orkla.
Jag vet att Orkla är proppfull med vatten och väderprognosen är dyster. Den lovar mer regn i Tröndelag i så gott som hela v 29, då jag och min far ska fiska vid Aunan.
”Andreas, förhållanden hinner ändra sig, vi ska ju ändå till Norge där väderleken är helt oförutsägbar! Dessutom har vi semester och bara det är skönt” säger min far.

När vi kommer till Aunan på söndagen välkomnas vi av före detta fotbollsproffset Vegard Heggem, som numera äger och driver Aunan Lodge.
Vi blir bjudna på en förträfflig lunch i gamla Potatislagret som man inrett till en middagssal i en härlig atmosfär.
Vegard berättar att fisket så här långt har varit trögt på grund av högt och kallt vatten under hela säsongen. Efter sedvanlig desinficering kollar vi igenom rotationsschemat där jag och min far ska fiska med ett par trevliga skottar.
Totalt har sträckan 17 pooler av varierande karaktär.

Igår togs det fisk i Utstuggu säger Vegard. Trots högt och kallt vatten tänds en gnista hopp! Jag tacklar upp två spön med Visions int/sjunk2 och sjunk 2/4a linor.
Vår första pool är just Utstuggu. En fin pool som funkar i alla vattenföringar. Det är kallt, inte mer än 5 grader i luften och 8,5 i vattnet.

Klockan hinner bli 23.30 och jag tänker gå en sista repa med en ny approach. Väljer en fluga på ca 15 cm och 2/4an får det bli. Fiskar mig med få kast ned till nacken på Utstuggu och säger till min far, som övervakar ”One last cast for the luck”. Just där framför den vänstra stenen på nacken suger det till och kampen är igång. En stark fisk som vägrar följa med när jag försöker leda den uppströms från den utmanande nacken och den efterföljande forsen. Jag håller fisken hårt och efter ca en kvart får jag in fisken och med min fars hjälp kan vi landa en nykommen fisk på 6,5 kg. Veckan känns räddad. Min far fiskar en stund efter detta, men ganska snart bestämmer vi oss för en god dram i lodgen. Gött!

Ännu en lax som sätts tillbaka


Dag 2.

Vattnet har gått ned och det känns hetare än igår. Dessutom fiskar vi Frona och Hoset, som funkar bra på högvatten. Tyvärr tappar min far en fisk efter några tunga gungningar.

 

Knaperstekt fläsk smakar mumma efter ett fiskepass i Igdhölen.


Dag 3.

Vi kliver upp tidigt; planen är att komma igång runt halv sex. Min ringa erfarenhet från tidigare fisken i Orkla, är att morgonfisket mellan kl 5-9 varit givmilda timmar. Vi bestämmer att jag går upp till Hoset och min far fiskar Utstuggu, som har visat sig vara produktiv på högvatten. I Hoset blir taktiken en int/sjunk 2 och en tunt dressad 8 cm sunrayvariant med ett gult tupphackel (dee monkey). Hoset är bred men djupfåran går på min sida så korta kast, en klump med ett par meter runningline, antar jag räcker. Jag smyger ned, för att undvika att skrämma eventuell fisk som står på min sida. Jag förlänger kasten från min utgångspunkt och efter femte kastet suger det tag, ett sådant där ”bestämt sug”. Härligt, där sitter den och omgående gör fisken några härliga hopp likt en sprallig regnbåge. Fisken kommer in efter en stund och jag kan landa en härlig fisk på ca 8-9 kg.

Morgonstund har silver i mun!

 

Dag 4.
Vattnet fortsätter att sjunka under veckan och pooler som Korshölen och Aunhölen börjar kännas mer fiskdugliga. Dock fortfarande för mycket vatten för många andra pooler på sträckan. Jag lägger en del tid i Aunhölen utan resultat.

Visst e det gott med cigarr! Ett plus är den härliga utsikten över Aunhölen från lodgen.

På eftermiddagen bestämmer vi att min far fiskar Hoset och jag prövar Skjelsängshölen som enligt visa män är en lågvattenspool. Jag kommer till poolen och den ser helt underbar ut, trots högt vatten. Miljön är fantastisk; här växer manshöga ormbunkar, träd som hänger utöver strandbrinken, magnifik klippvägg som följer längs älven på den motsatta sidan. Poolen börjar med en snabb inloppsström där djupfåran går längs andra sidan och breddar ut sig med en perfekt ström och därefter svänger och avslutas med en nacke. Första gången på veckan tittar solen fram och vintermössan känns onödig. Jag tinar upp kroppen en stund i solen innan jag byter lina till en int/sjunk2 för att få ned flugan under den snabba ytströmmen. Jag börjar överst i poolen och när jag kommer ned en bit, där två strömmar möts, ser jag hur fisken går upp och tar flugan.
Jag går nedströms till min far och på håll säger min far- Andreas, ”du har fått en till!?” Japp en i Skjengselhölen, en ny fisk på ca 8-9 kg ! Något senare berättar min far att han kan se på håll när jag har fått fisk. ”Du går som en kobent cowboy när du har fått fisk”! Funderar på detta och antagligen beror det på en blandning av lycka och en avspänd kropp som ter sig i yviga uttryck. Har svårt att köpa att det är min naturliga gångstil;)

Fast fisk!

 

En hona som strax släpps tillbaka från Skjelsenghölen.

 

Dag 5.
Vattnet är på lägsta nivå för veckan, men fortfarande hög. Fisket koncentreras till morgon och kväll. Det är fortfarande kallt i luften och vattnet. Vid lunchtid gör jag ett ytterligare försök i Homepool. För att vara Orkla är älven bred här och för den som vill finns möjlighet till ”boating”. Jag vadar ut så långt jag kan, precis nedströms hängbron, för att försöka täcka fina ståndplatser som dessvärre ligger längs bortre sidan. Jag har nu en ren intermediate och den gulsvarta flugan. Jag får ut kastet dit jag vill och mendar ett par gånger och ganska omgående när flugan tar fart känner jag det härliga tugg tugg tugg. Det är stor fisk, som likt de andra fiskarna, far upp i akrobatiska luftsprång. Vilka fiskar! Min far hjälper mig med landning och efter några snabba foton så får fisken simma tillbaka. Resten av dagen sker i slowmotion.

”Boating” i Aunhölen

 

Dag 6.
Vi fiskar Frona. En underbar flugpool. Vi ser fisk men ingen som vill hugga. Min far har med sig entrecote som vi grillar till och tillsammans med bearnaisesås samt bröd smakar det oerhört gott. Solen tittar fram för andra gången under hela veckan och jag är inte sen med att luta mig bakåt mot en björk och insupa värmen. Vaknar två timmar senare. Laxfiske med sjunklinor tar verkligen på min späda 67 kilos kropp.

Min far tar en repa i Skjelsenghölen

Min far fiskar Utstuggu och jag själv prövar Korshölen. Efter två vändor i Korshölen går jag uppströms för att se hur det går för min far. På långt håll hör jag min far ropa och när jag kommer fram ser jag min far i en härlig position. En fisk i 8-10 kilos klassen styr min far och tyvärr sliter fisken sig loss när den far upp i luften.
Vi avslutar fisket på kvällen.

Summan av kardemumman av fisket vecka 29: Vegard har verkligen hitta ett koncept som är tilltalande. Genom överenskommelse med andra valdägare på motsatta sidan har han lyckats få till ett fiske som är fritt från motfiske. Detta är verkligen lyx när det gäller Orkla. Ett stort plus är den natursköna omgivning där ingen trafik stör upplevelsen från fisket.

/Andreas Elfström

By | 2016-10-15T12:52:39+00:00 november 21st, 2012|Fiskeresor|0 Comments