Boka Mörrum premiär-fiske med oss!

IMG_5659

Våren är en spännande tid

LÄS MER HÄR

Mörrum premiär 14 – 16 mars

Ett unikt tillfälle att starta säsongen lite tidigare än väntat. Även 2015 roterar vi mellan en privatsträcka och kronolaxfiskets pooler 1-16 i Mörrum. Vi kommer att ha två rotationer med 8 personer i varje. Det kommer att bli ett mycket intressant och varierande fiske där vi främst jagar blänkare på kronolaxfiskets sträckor och övervintrad fisk på den privata sträckan.

Fiskeperioderna varje dag kommer att delas in i 2 perioder, lottning sker av sträckor.

Grupp 1 – Kommer att starta på privatsträckan morgonen den 14/3 och fiska fram till 16/3 kl. 16:00. Boende i Svängsta vid sträckan.

Grupp 2 – Startar på någon av poolerna 1 – 16 morgonen den 14/3 och fiskar fram till den 15/3. Boende i Mörrum.

Datumen är mycket bra då vattnet förhoppningsvis har börjat att värmas upp och det finns väldigt goda chanser till fantastiskt fiske. På den privata sträckan är det premiär den 14 mars. Vi fiskar alltså premiären där. Båda grupperna kommer att fiska här varje dag.

Den privata fiskesträckan ligger i Svängsta ca 9 km från Mörrums stad och är 1,1 km lång. Vi har även tillgång till viss kompletterande utrustning om ni vill hyra detta. Om man önskar kastinstruktör ordnar vi detta också mot tillägg.
Pris Mörrum premiär:

Grupp 1 (14 – 16 mars)
3 dagars fiske
3 övernattningar

3600:-

Grupp 2 (14 – 15 mars)
2 dagars fiske
2 övernattningar

3200:-

 

Bloggningar från föregående år:

LÄS MER HÄR

IMG_3895

Ännu en övervintrad lax har tagit flugan!

Bookmark and Share
Publicerat i Övriga inlägg | Etiketter , |

Två dagar i Mörrum

Blogg1

Hösten i Mörrum är fantastisk

 

Så var det då dags för min andra tillbakablick. Denna blir mycket angenäm då det handlar om höstfisket i Mörrum. Det här fisket älskar jag verkligen. Luften och vattnet har blivit kallare, men solen värmer fortfarande på dagarna. Träden börjar få helt fantastiska färger, och det känns liksom som allt börjar om efter den varma sommaren. Jag fiskade tyvärr endast två dagar där i år på hösten. Tiden räckte helt enkelt inte till för mer fiske, men vilket fiske det var! Visst, jag fick inte jättemånga fiskar men det var spännande i varje kast. Det var fisk i varje pool och man såg folk som drillade lite här och där. Plötsligt drog det till i linan och man hade missat en chans…igen. Men ibland följde de med hela vägen.

blogg8

En spännande plats, här gömmer sig både lax och havsöring

 

Första dagen var en flygande start mitt i Septembermörkret. Jag hade åkt ner från Göteborg efter jobbet, och var nog framme vid 21 tiden. Lite snack med gubbarna som fiskat under dagen och sedan ut. 01:50 drog det i stenhårt i min lilla muddler och jag fick det där så efterlängtade mörkerhugget. En grymt fin öringhane på 84 cm kom efter några tunga rullningar in mot land. Lyckan var total och jag kunde somna gott den morgonen. Senare på dagen fick jag en fin liten öring i pool 17. Jag hade bara vispat ut linan från spötoppen då det började knycka i spöet.. Ibland är det enkelt.

10653802_578743618918143_8371211955691590587_n

84cm

 

Dag två började i pool 19 tidigt på morgonen. Jag missar en fisk som tar flugan fint, men jag tror att jag var lite för snabb. Jag flyttar mig ner till pool 18 och har en dragning där, likadant i pool 17. Nu får det vara nog, frukost hos ”Nina’s” m.m. kaffe och goda frallor. Frukostbuffén hos ”Ninas” är ett måste i Mörrum.

blogg5

Balsam för själen

 

På’t igen!

Testar ”Grindarna” igen, 21:an en dragning, 22:an inget. Testar 1:an och missar en fisk i suget på nacken. Helt sjukt vad fisk det måste vara tänker jag. Dragning i ”Smörhålan”. Pool 15, 14, 12, 11,10 försöker fiska men det är svårt folket verkar ha vaknat nu och det är gott om kolfibervärjor som svingas vid vattnet. Klockan är 12:40 och jag ska träffa Ulf Sill uppe vid laxerian för lite trevlig lunch tillsammans klockan 13:00. Äh, jag kan lika gärna dra mig uppåt, så är jag ju i god tid. Jag tar bilen och börjar köra upp från 12:an. På vägen jobbar hjärnan febrilt med att klura ut en fiskbar plats som är nära tillhands och lätt att komma åt, samt bara tar några minuter att fiska av. Många parametrar ska stämma. 4:an vid bänken! Ja perfekt då kan jag ställa mig en bit ner och fiska bara lillrännan så är jag inte i vägen för dem från andra sidan som försöker att träffa ”Ankstenen”.

blogg2

Perfekt plats att landa stor fisk

 

Jag sladdar in mellan buskarna med bilen vid järnvägen, hoppar ut och tar mitt enhandspö och knallar iväg. När jag rundar stenmuren under järnvägsbron ser jag att det är helt tomt på folk… i 4:an? Här brukar det ju alltid stå någon. Ok, då går jag väl hela vägen upp till stenarna och gör några snabba kast där tänker jag. Jag vadar ut försiktigt försiktigt som en indian. Fiskarna är lättskrämda och står oftast precis utanför eller på stenarna, det är därför man måste nå dem från andra sidan för att fiska optimalt. Jag lossar flugan från spöringarna, det börjar dugga lite och jag njuter av stillheten och lyxen att ha en pool helt för sig själv. Jag flippar ut max 3 meter fluglina, tafs och fluga, låter den lilla bruna hårvingen sjunka något och börjar sedan ta hem försiktigt fortfarande i stelthmode. Det tar helt tvärstopp! Sten? Och så kommer de tunga gungningarna, Fisk! Helt sjukt, det är fisk överallt och nu sitter det en ordentligt fast på kroken också. Jäklar vad härligt! Fisken går upp och rullar lite, den ser ganska stor ut. Det ser ut som en öring, men man vet ju aldrig. Sakta kommer den riktigt nära men drar ner i djupet ovanför Ankstenen. Sedan en lång rusning nedströms, hmm kanske är en lax ändå? Såg ju ut som en öring. fisken kommer in flera gånger men vägrar att lägga sig på sidan och varje gång följs av en lite längre rusning nedströms. Till slut lyckas jag trixa in fisken mellan alla stenar och får liksom in den mellan några högre stenar som bildar en mur så han inte kan simma ut. Perfekt då behöver jag inte ens landa honom, bara hålla honom i vattnet. Samtidigt kommer Magnus Augustinsson gåendes, han blir hur glad som helst när han ser min fina öring. Ja det är faktiskt en öring, den största jag någonsin fångat. Vi mäter, väger och plåtar honom, och låter honom sedan simma iväg i sin egen takt. 88cm och 9,2 kg den största vägda öring jag någonsin fångat. En fantastiskt fint tecknad fenklippt öringhane i toppkondition.

Blogg4

Grym fisk

 

När jag visar bilderna lite senare för Ulf, ja jag blev sen till lunchen, så säger han att han troligen hållit denna fisk innan mig. De kan tydligen se på hur fisken är klippt och avgöra vem som klippt den. Spännande!

Blogg6

12:an

 

På kvällen sätter jag på en liten men något större Zonker jag fått av Ulf tidigare under dagen. Jag går ner till ”Grindarna”(pool 19) igen, smyger ut i läge, funderar på om fisken är kvar, och vill den bita en gång till. Linan vandrar sakta över ståndplatsen men ingenting händer, konstigt trodde den skulle vara kvar. Ett kast till, två kast och så bara suger det till i linan, detta är en stor fisk. Fighten blir helt sjukt hård och jag tror att grejorna inte ska hålla. Enhandspö klass 7 med 0,33, jag tar fisken hårt och tänker att det får bära eller brista. Fisken gör helt sjuka rusningar uppåt och nedåt, vid ett tillfälle är den nästan uppe i skogen på andra sidan och vänder. Till slut kan jag landa henne en bit ut i vattnet där hon gått på grund och fått sjögräs över huvudet. En otroligt kraftig laxhona på ca 104 cm. Jag vill släppa henne fort då hon fortfarande är riktigt stark och vill iväg. Så jag får hjälp av en Dansk kille med ett par snabba bilder, dessa blir totalt kassa men jag lägger upp en ändå då den återspeglar adrenalinet och pulsen man får i en laxfight. Tror nästan Dansken var mer upphetsad än jag , då han försökt att landa fisken åt mig ett par gånger men inte fått tag i den ordentligt.

blogg7

Kass bild, men skymning, adrenalin, laxlycka.

 

Sedan kryper sakta mörkret närmare och när jag går mot bilen så ser jag knappt handen framför mig. Det är 40 mil hem så jag rullar hemåt medan jag fortfarande är lite pigg och lever på adrenalinet efter en av de absolut bästa dagarna jag upplevt vid vackra Mörrum.

 

Snart spöböj igen……Jonas

 

Bookmark and Share
Publicerat i Övriga inlägg | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , |

Fundraising auction – Gustaf Ulfsparres stiftelse.

10429415_829670993762847_5346723283654107836_n

In favor of Gustaf Ulfsparre´s Foundation & the preservation of the Baltic Salmon.

In collaboration with Settern publishers starts an auction for the benefit of Gustaf Ulfsparre Foundation – River Em.

To participate:
1. Like the page here: Speycast PK
2. Share the image: HERE
3. Comment on the picture with your bid..

Starting bid price 200:- SEK, raising bid at least 25:- SEK.
Please note that only bids under the original image are valid. End Time Sunday at 23:59.

If you dont have a Facebook account, its time to get it.. Its soon 2015.

 

I samarbete med Settern bokförlag startar nu en auktion till förmån för Gustaf Ulfsparres Stiftelse – River Em.

Deltar gör du genom att
1. Gilla sidan här: Speycast PK
2. Dela bilden: HÄR
3. Kommentera bilden med ditt bud.

Startbud 200:-, budhöjning med minst 25:-.
Observera att det endast är bud under originalbilden som är giltiga. Sluttid söndag kl 23:59.

Bjud generöst!
Intäkterna går oavkortat till G.U Stiftelse och bevarandet av den unika emå-havsöringen!

Bookmark and Share
Publicerat i Övriga inlägg | Etiketter , , |

River Dee w.13 – 2015 – join us!

commonty

River Dee

Come with us to river Dee 2015! week 13 (March 22 – 29)

Come and join fiskebloggen on a fly fishing adventure of a lifetime, to the River Dee in amazingly beautiful part of Scotland-Royal Deeside.

The River Dee is the top spring salmon fishery in the world and we are delighted to have secured access to the river. We’re making an early start in spring 2015 where we have got weeks 13 & 14 booked. Our beats are the classic ones for fly fishing where the quality of these fish have to be seen to be appreciated-solid bars of hard fighting Atlantic Salmon.

To get a flavour of Deeside and a variety of fishing we will apply “rotation”, i.e. the fishing will be spread out on our classic beats over the days of our visit.
To fly fish in the classic River Dee is for many a big dream, and to get hold of availability here is almost impossible. In March and April the elusive springers (salmon that enter the river in early spring) are coming, and these silver coloured fishes are the very finest to be caught on a fly anywhere in the world.

There are extremely experienced and talented local Ghillies who will make sure that you get the most out of your week. On hand will also be both Jonas Runnberg and Mattias Helde – the men behind fiskebloggen.com.  We will help you out with techniques, fly lines, flies, how to “read the water” and much more. Everything to make your week in Royal Deeside, Scotland quite unforgettable!

We of course value all our anglers’ feedback and we do listen to your views. This is our 8:th season in Scotland and we have become experienced with the River and traditions, and we can ensure the best service on your visit. The number of participants on the trip is kept to a low number which really makes it a friendly week, and the prices very favourable as the overheads are kept as low as possible.

We will fish three or four renowned beats for 6 days from Monday through to Saturday; Sundays are for reflection, relaxation and of course travelling. Traditionally there is no fishing in Scotland on a Sunday so the river pools are rested.

We are really looking forward to greet the spring with you on River Dee’s green banks where we are sure the elusive silver springers will be waiting in the pools of the Dee for your well presented fly!

Week 13: 4 rods left
Week 14: fully booked

Price including accomodation and fishing:  1390€

Read our blogposts from Dee:

2010
2011
2012
2012 Autumn
2013
2013 Autumn
2014

Contact: mattias@fiskeresor.nu

25588_382973865063_731690063_4181221_732058_n

Springer (Photo: Pelle Klippinge)

 

Potarch bridge

 

Kingo with a 26 lb springer

IMG_1566

Our ”cottage” Ballogie house

 

Mattias with a 20 pounder

 

Almosr every springer are sealiced

matthew

A perfect fish in a perfect fly fishing water

banchory22.35.42

Banchory beat

 

Bookmark and Share
Publicerat i Övriga inlägg | Etiketter |

En dag i Forshaga.

Blogg-Fors-8

Enhands

Nu börjar det närma sig snö, slask och minusgrader även här på västkusten. Om ca en vecka så börjar det,  såg det ut som på de vädersidor jag kikat på. Man drömmer sig bort till nästa säsong av fiske, porlande vatten, ljudet av asp och björk i vinden, fåglar som kvittrar och doften av sommar. Som tur är så älskar jag isfisket, vi får bara hoppas att det blir tillräckligt kallt denna vinter, snön kan gärna hålla sig i fjällen.

Men först är det faktiskt tid för en titt i backspegeln på det år som gått. Och jag tänkte börja med min absolut sista lax och öring fiskedag 2014.

Blogg-Fors5

Göran fixar med flugorna i det sköna höstvädret

Denna dag hade jag bestämt att tillbringa med min alltid så trogne fiskekompis Robin Fahlstedt (min son) samt min gode vän Göran Dahlman och hans son Johan Dahlman. Vi bestämde oss för att ett besök i Forshaga hade varit spännande. Jag har haft den stora äran att få fiska med mycket kunnigt och duktigt folk genom åren och oftast så brukar det bli fisk vid sådana här möten. Just Forshaga har dock spökat ordentligt för mig. Ändå har jag fiskat där med både Tellis, som har fiskat mycket där och kan sträckan väldigt bra. Samt blivit guidad en dag av John Zäta Sätterman. Dessa dagar ihop vill jag nästan inte tänka på hur många tappade fiskar det blir, men hur som så hade jag till i år inte fått en enda fisk i Forshaga.

Bloggbild-Forshaga-4

V-nacken

Vi hade en liten kurs i början på Augusti i år, och på kvällen den första dagen fick jag och Patrik som var med och guidade chans att fiska ett par timmar. Patrik ville se till att jag skulle få min första Forshagalax och sa att han skulle guida mig tills det var klart….det tog 15 minuter. Sedan gick det av bara farten och jag fick på 45 minuter 4 laxar….Sen blev det stendött och inget mer hände på hela kvällen, väldigt märkligt tyckte vi. Men Patrik sa det att huggperioden kommer ofta väldigt snabbt och slutar lika tvärt. Dagen efter var vi beredda när det rätta ljuset kom….men det blev aldrig någon huggperiod den kvällen. Så olika det kan vara i fiske, ena dagen succe’ i 45 minuter resten av tiden i två dagar, nästan stendött…

Bloggbild-forshaga-1

Vildlax från Vänern, inte någon fena klippt.

Men nu var vi tillbaka för årets sista laxfiskedag. Vi hade en kanontrevlig biltur de knappa 30 milen upp, och på kvällen blev det Görans världsberömda GT och några stärkande bira innan John blund kom och tippade oss o bingen. På morgonen var det dimmigt, och vi tog det ganska lugnt. Så fort dimman lättat så drog vi ut med båtarna. I Forshaga är det fiske med båt samt vadning beroende på vattenstånd. Och det sista jag läste på nätet var att det var nära vadning men fortfarande båtälv. Dock tyckte jag det såg väldigt lågt ut när vi sakta gled ut mot strömfåran. Vi hade nog inte fiskat mer än 10 minuter innan Simon från fiskecentret ropa ut över älven att det var vadarälv som gällde. Ok, bara att ro iland båtarna och börja vada. Nja inte helt enkelt, vattnet var ganska mörkt och det strömmade över de grus och stenåsar man skulle vada på så det var svårt att se. Och eftersom jag aldrig vadat här tidigare så hade jag inte mycket att komma med till de andra grabbarna. Jag har vadat mycket i både Mörrum och Emån i dess murriga humusvatten, men det här var lite läskigt faktiskt. Överallt ligger det stockar som liksom svävar i vattnet, och det tog en stund innan man visste vilka man kunde gå på och inte. Hur som, vi fick ordning på vadandet efter någon timme och kunde vada fritt uppåt och nedåt. Det var grymt härligt att smyga runt med mitt enhandspö och fiska alla strömkanter och blankfläckar. Solen sken och man kunde inte önska sig så mycket mer än ett hugg kanske. Just då kommer det så klart, på rak lina och lite twist. Fisken sopar i stenhårt och går sedan rakt upp i luften två gånger. Det blir lite skakigt när jag snabbt ska vada ner på en liten ås för att kunna landa den. Jag vet ju att det finns djupa hålor med massa stockar i…där vill man inte fastna. Allt går som smort och jag kan landa dagens första fisk….en öring så klart, vad annars detta år. 77cm och kanske något smal, men en härlig fight.

Blogg-Fors1

77cm öring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alla fiskar nu hårt, det börjar hoppa en del fisk och det känns som det ska hugga i varje kast. Men efter ett par timmar är det fortfarande stilla, konstigt. Jag provar en liten strömkant och byter flugor frenetiskt, de finns ju här, det måste ju gå!! Längst ner i strömkanten drar det i igen, denna gång en laxhona på ca 75cm. Jäklar vad roligt, jag lägger ut flugan på exakt samma plats och det bara sopar i igen, wow fan va gött!! Nu händer det grejer. Jag landar även denna efter en riktigt tuff fight. Vilka akrobater till laxar, de hoppar hela tiden vissa av dem. Robin kommer och grattar till sjukt bra fiske och hjälper mig att ta några bilder.

Blogg-Fors-10

Johan med sitt livs första lax

 

Nu krokar Johan en fisk högst upp och jag släpper spöet för att kunna hjälpa honom. Pappa Göran som för övrigt lovat att raka av sig skägget när han får sin första lax, assisterar sin son och landningen går fint. Johans livs första lax är landad,  60cm och lyckan är gjord. Gud vad härligt! Vi står och snackar lite och Göran går ut igen på sitt ställe, pang!! I först utlägget klipper det i en riktigt stor fisk som bara ligger och skummar hela ytan ute på v-nacken. Men så  lossnar den och är borta. Nu är gänget taggat och vi fiskar på. Jag vadar ner lite i strömkanten jag fiskat tidigare och vinklar kastet åt andra hållet. Halvvägs in på driften så tuggar det i så där gött, jag lyfter spöet och det är fast fisk. Ännu en 75cm lax får se land.

Bloggbild-Forshaga-2

Gulgröna laxar

Dagen fortsätter i ungefär samma takt, vi vilar, fiskar, äter pizza, tar en öl, en whisky, skrattar, solar och bara har det så bra som man kan. På eftermiddagen hugger den sista fisken när det börjat mörkna lite, men kvällen är ljummen och vi fiskar på en bit in i mörkret.

Blogg-fors-13

Skymning och snart årets sista kast efter lax

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dagen blev helt fantastisk med härligt umgänge och fantastiskt väder. Alla är i fisk och vi njuter fullt ut denna sista laxfiskedag 2014.

 

Blogg-Fors2

Snart spöböj igen….hoppas jag

 

Blogg-Fors-11

En liten lax var märkt, ska bli kul att se vad den haft för sig

 

Blogg-fors-12

Fokus

 

Blogg-fors4

Catch and Release is good karma

 

Bloggbild-Forshaga-5

Robin bombar v-nacken

 

Blogg-Fors-6

Snart tar vi skägget Göran

 

Blogg-Fors-9

Några var ganska blanka

Denna resa kommer vi att ha på fiskeresor.nu  2015. Håll koll på sidan, datum kommer snart.

 

Snart spöböj igen……Jonas

 

 

 

 

 

Bookmark and Share
Publicerat i Övriga inlägg | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , |

Föreläsningar på Sjölyckan.

Armstrongs007

.

Säfveåns Flugfiskesällskap i samarbete med Sportfiskarna Väst.

Föreläsningar vintern 2014 – 2015

Föreläsningarna hålls under onsdagskvällar på Sjölyckan, med start kl 19.00. Pris:100 kr per kväll.

19/11 Ulf Börjesson –  Flugfiske i Vilda Västern

21/1 Henrik Kassow – Mitt liv som fiskeguide

4/2 Christer Borg – Vattenkraften förr, nu och i framtiden – om sportfiske, biologisk mångfald och energiproduktion (gratis inträde)

 

Biljetter kan beställas från Sportfiskarna 031-401740, köpas hos M&M Sportfiske eller vid entrén. I samband med föreläsningarna finns servering och lotteri med fina priser. Överskottet från föreläsningarna tillfaller fiskevården i Säveån.

För information kontakta John Öster 0733-330913.

saveansflugfiskesallskap.com

Missouri002 2

.

Ulf Börjesson kommer till Sjölyckan med föredraget Flugfiske i Vilda Västern 19/11

Onsdag 19 november kl. 19.00 är det dags för första fördraget i SFS serie för säsongen. Ulf Börjesson kallar sitt föredrag Flugfiske i Vilda Västern, och kommer att berätta och visa bilder från USAs legendariska öringvatten. Fina bilder utlovas såklart! M&M Allfly sponsrar lotteriet.

Välkomna!

FryingPan023

.

Bookmark and Share
Publicerat i Övriga inlägg | Etiketter , , , , , , , , , , , |

Karpen är död!

Det var de första orden jag hörde av samtalet…

1379979_10152919952960466_224266191613950350_n

Joakim med den fina karpen.

 

 

Men vi backar upp det lite..

I somras ringde min gode vän Benny mig med andan i halsen. -Jag har fått en jättekarp!! skrek han i luren och bubblade av glädje. En sådan där fiskeglädje som man sällan upplever, men som troligtvis alla som sportfiskar någon gång har upplevt. Och lite då och då så får vi även på senare år uppleva det igen. Man riktigt kan höra hur adrenalinet sprutar i kroppen och endorfinerna kickar som ett gigantiskt lyckopiller. Ungefär som ett barn på Julafton som faktiskt fick det där Abumaticsetet som han/hon önskat sig.

Benny har fiskat en hel del Karp, och också lyckats mycket bra. Stora fiskar har det blivit. Men det här var något extra, något man sällan lyckas med i detta fiske. För ett par år sedan började han och hans kompis Joakim fiska på en plats som var relativ outforskad. De hittade Karp och stora fiskar. Jag fick lite info då och då av Benny, och knep så klart igen om var de höll hus. De hade tänkt att göra en artikel om fisket och i denna samtidigt avslöja var de hade sitt fina fiske. Deras artikel kommer snart ut, och vi hoppas på att få lägga upp den här på fiskebloggen. Det som gör fisket på denna plats så speciellt är tydligen att de flesta av Karparna har aldrig fångats tidigare…Och detta har Karpfiskare stenkoll på kan jag lova. Fångar man en Karp och lägger upp en bild på den så får man genast massa grattis samt bilder på andra med samma fisk från några år tillbaka. Vilket gör denna form av fiske ganska unikt. Man döper fiskarna och fångar dem under många år framöver. De har väldigt speciella teckningar på kroppen och är genom sina fjällsättningar ganska enkla att urskilja. I detta fallet handlar det om Spegelkarp.

Hur som helst så hade Benny lyckats fånga en fisk som de aldrig tidigare hört talas om, en helt ofångad spegelkarp på hela 15,7kg. En fantastisk fisk som vuxit sig så stor och tung på naturlig väg, och inte blivit fullproppad med boillies år efter år. Detta var väldigt speciellt och grabbarna gladdes åt att ha hittat ett så fantastiskt vatten. Under senare del av året så fångade även Joakim fisken, som då var efter lek och vägde något mindre.

Men så kom då en tråkig nyhet ut på nätet i Oktober, någon hade fångat en jättekarp i vallgraven i Göteborg. Jag vet inte vem som var fångstmannen, men han valde att ta upp denna stora fisk. Det är fruktansvärt tråkigt att det gick så här med en så fantastisk fisk, som dessa killar såg fram mot att följa många år framöver…En karp kan bli runt 50 år gammal. Nu är det väl så att det handlar om okunskap och dålig information vid fiskevattnet, men när jag pratade med killarna så är det sorg man hör i tonen. Man får hoppas att detta blivit så pass uppmärksammat så att de flesta som går där och fiskar lärt sig att det är totalt förbjudet att ta upp och döda Karp i Sverige.

Snart spöböj igen….Jonas

Bookmark and Share
Publicerat i Övriga inlägg |

När längtan äntligen är över

Kompisen Mattias Olsson åker till Hembre / Stjördal varje år och stannar 2-3 veckor. Här skriver han ett gästinlägg om hans fina minnen därifrån.

777x582-images-stories-2014-hembreoppsettjpg

Hembre

 

Då var den äntligen här, bästa dagen på hela året om jag får rösta, Midsommarafton och första dagen på semestern! Trädgården är full av vänner, det är full dans runt stången, midsommarlunchen med hemgjorda sillar av grannen satt som en smäck och har sköljts ner med drycker som värmer. Jag stannar upp kort mitt i dansen och känner hur det surrar i hela kroppen, detta är nog lycka tänker jag. Ett helt år av arbete är gjort, inga lösa trådar som hänger på kontoret, allt är levererat, allt fix (nästan) är gjort med huset, alla flugor är bundna, alla öglor på linorna är synade eller omgjorda, allt är redan packat i bilen, takboxen är på och ja, till och med spöna är riggade (vilket mina fiskevänner har väldigt roligt åt varje år). Rigga hemma, va f… Olsson är du stressad?). Nej, men jag älskar det. Att vara klar! Inget fix när man kommer upp utan bara att lägga ölen på kylning, hoppa i vadarna och sedan släntra ner till älven med riggat spö. Jag vet, jag är lite nördig, men sån är jag bara.

 

mattias_hembre

Mattias Olsson

 

Avresan

Klockan ringer, midsommarafton är avklarad, avresedagen är här och jag försöker smyga upp i ottan, men mina små grabbar hemma hör att pappa är uppe. De vet att jag skall åka nu. En vecka ifrån varandra innan de kommer efter med mamma på nattåget till Åre. Killarna kämpar med gråten och jag med när vi kramas hej då för 3:e gången på trappan. Jag rullar ut från parkeringen och grabbarna står i bara kallingarna och vinkar så att armarna nästan går av. Klumpen i halsen får knappt plats. Lika bra att komma iväg så att vi får ses snart igen försöker jag intala mig själv samtidigt som jag trycker på gasen mer mot E6:an. Logiken är inte glasklar känner jag.

Vad är det med laxfiske som gör att man ändå genomgår detta gång på gång. Jag hatar verkligen att vara borta mer än max två nätter från familjen. Är jag en stor egoist eller behöver jag hjälp mot detta beroende som det på något vis är? Vad är det som driver mig? Jag har sökt svaret i ganska många år ända sedan mina goda vänner Joakim och Henrik öppnade dörren till laxfiskets värld med en resa till Reppafjordselva i Finnmarks som startskott. Pang, sade det när min första lax någonsin tog min fluga i strömmen mitt under midnattssolen och pang sade det visst i huvudet också, för sedan dess är det kört. Jag var fast.

Norr om Göteborg sätter jag fartkontrollen på +100 km/h och pluggar in ”Turn me loose” med Loverboy (bättre bilåkarlåt finns inte menar jag). Gryningen kommer sakta och sommardimman lättar sakta över fälten, klumpen i halsen är något mindre, jag är äntligen på väg. På väg mot Norge och Tröndelag, närmare bestämt till Stjördalsälven och den plats som gett mig och familjen så många fina minnen och spännande laxäventyr sista åren, Hembre gård!

IMG_0922-e1352975116206

Mattias med fast fisk

 

10 timmar senare och som i någon sorts egen ritual, så åker låten ”Burn” med Deep Purple på även detta år strax innan Statoilmacken vid byn Hegra, ca 3 min före ankomst. Den dånar skönt i bilen av hårda gitarrer och jag kan knappt bärga mig att köra över bron för att se vattenföringen vid de gamla bro-karen uppströms Hegra bro. Jaaa, vattnet har gått upp lite och är inte så illa som vi trodde. Regnet i går gjorde skillnad ändå trots allt. Nu stiger pulsen, skönt att ha spöna riggade i alla fall… Det knastrar i gruset när jag svänger in på gårdsplanen framför huvudbyggnaden på gården, jag stänger av motorn och den totala stillheten infinner sig. Ett års längtan är över, jag är framme!

 

Fast fisk direkt

Efter att ha fått all grejor på plats i huset och en kall mellanöl innanför västen samt lite fiskesnack med polarna som redan varit på plats några timmar, så är vi då äntligen på väg ner till älven, jag och fiskekamraterna Jocke, Sören och Ingemar. Det känns extra spännande denna gång för i år har Aksel och Beate som äger Hembre gård kunnat komplettera den 1,5 km långa sträckan med en liten godbit till vald som vi trånat efter i många år, Trekanten! Många historier finns att berätta om Trekanten och många laxar har tagits här genom åren av Hembrefiskare, så efter 10 år som utarrenderad är det minst sagt ett kärt återseende att få lägga ut flugan i denna fantastiska laxpool. Jag ser att de andra fiskar med ganska lätta linor, så jag bestämmer mig för ett spö riggat med sjunk 2/3, mest för att göra något annat än de andra.

Vi kompisfiskar i grupp första vändan. Då jag fiskar tyngts går jag sist. Jag märker dock ganska snart att jag valt fel lina och får lite för dålig fart på flugan. Jag bestämmer mig därav för att ta mig runt till andra sidan av Trekanten (norra sidan). Här har jag inte sett någon fiska ännu och när jag kommer runt har jag känslan av att poolen nog är ganska ofiskad på ett tag. Jag velar lite, men tar till slut spö nummer två med sjunk 1/2 på. Kasten sitter väl sådär. 10 timmars bilkörning och lite för mycket adrenalin i kroppen fortfarande helt enkelt antar jag. Halvvägs ner i poolen kommer jag dock sakta alltmer in i rätt tempo och känsla, tafsen sträcker bättre och när jag närmar mig det norra bro-karet är jag lite extra koncentrerad, då plötsligt från ingenstans, suger det till i linan tungt, jag ger fisken någon meter och sedan krokar jag. Laxgung direkt och därefter en skön rusning snett ut i älven. Fiiisk, ropar jag till de andra på motsatt sida. Jag har sedan fullt sjå med att hålla fisken i poolen, den vill dra ner mellan brokaret och land med sikte på Trondheimsfjorden känns det som. Jag pressar så mycket jag vågar och efter lite vågspel en stund börjar laxen att lugna ner sig något, rusningarna blir allt kortare och en stund senare lägger sig fisken på sidan alltmer. Va, inte större, tänker jag när jag ser den närma sig land (med tanke på motståndet den bjöd på) och sedan skäms jag plötsligt. Du krokar en lax redan första timman och har mage att tycka till om storleken. Skamvrån Olsson. En stålblank lusad hona på prick 5 kilo landas av min tillskyndande kompis Sören. Lyckan är total.

Så var det då äntligen min tur att få fisk nästan direkt och få känna känslan av att inte kunna kamma noll under veckan. Det är ingen känsla jag är bortskämd med och jag känner en varm våg av tacksamhet komma över mig när jag promenerar upp med laxen i snaran mot gården. Klockan är 19.30 och jag häller upp veckans första single malt och bara sitter och glor rakt ut i luften i 30 min.

IMG_8604-e1402388309484

Bro-karen – fin fiskeplats.

 

Mer lax

Någon dag senare lämnar jag in fisken på rökning längre ner i dalen. Vi fiskar sedan lite utspritt på sträckan något dygn mellan måltider och spontanmöten vid älven med kompisar och andra fiskegäster på gården. Jag fiskar av storlaxpoolen ”Gröthölen” ett par gånger och har en skön dragning i flugan, men det är tomt när jag lyfter spöt dessvärre. Jag fiskar långa och djupa ”Campingsträckan” där jag ser flera fiskar visa sig, fiskar sedan superheta ”Bropoolen” där jag bommar en fisk till tyvärr, fiskar därefter ”Nacken” och till sist tar jag mig upp till ”Svingen” där både jag och kompisarna har tagit flera laxar och havsöringar genom åren. Jag fiskar mig neråt och försöker få flugan strax över strömfåran mitt i älven. Draget i linan känns perfekt och ungefär halvvägs ner i poolen drar det till i linan ute i snabbvattnet. Jag låter lite slinga gå och strax knycker det argsint i linan. En havsöring har tagit min Sunray Shadow. Fisken hoppar och far en liten stund innan jag lite senare landar den varsamt i vattenbrynet. Jag uppskattar den till strax över kilot innan den simmar tillbaka ut i djupet. Ja, ja ingen jättefisk, men kul med spöknyck.

Jag cyklar sedan ner till Trekanten för att se om det ledigt (det finns cyklar att låna på gården). Det är ledigt. Jag sätter mig några minuter för att koppla av med älvens brus som lite tillfällig meditation i bakgrunden, två laxar visar sig på kort tid i mitten av poolen. Fiskesuget stiger och jag kan inte vänta längre. Fasen att jag alltid måste fiska när jag ser fisk. Lugna ner dig nu säger jag till mig själv. Det går inte. Strax står jag där fiskande fokuserat ner igenom poolen, allt närmare platserna där jag såg fisk, men inget händer. Jag fortsätter neråt i poolen och matar kast efter kast och när jag närmar mig bro-karen längst ner ökar pulsen igen. Jag tar sikte på rätt björk som riktmärke, kastet går, yes, ett bra kast denna gången, linan tuggar sig igenom strömmen i rätt tempo och plötsligt, där är det igen, det underbara suget i linan! Jag lyfter spöet rappt och ”smack”, fast fisk och 12 fotaren börjar omedelbart gunga skönt. Samtidigt som detta händer kommer Sören och Jocke ner till älven. Jag tar laxen ganska hårt då den eventuellt får gå tillbaka känner jag. Efter några fina luftsprång och rusningar, får jag kontroll på den och lite senare krokar Jocke av fisken för mig ute i vattnet. Ännu en 5 kilos lax bedömer jag efter mätning, innan den simmar tillbaka. Tjohoo, nu kommer självförtroendet på allvar. Lugn nu Olsson så du inte blir för kaxig säger jag till mig själv, det kan vända väldigt fort. Jag försöker vara lite återhållsamt glad, det går sådär.

Uppe vid gården lite senare träffar jag på Geir som också fiskar sträckan denna vecka. Han berättar att han precis landat en fisk på 7,2 kg i Svingen samt hört om en på dryga 8 kilo i Gröthölen. Jag ser också ett par mellanlaxar inskrivna ifrån Bropoolen i fångstboken. Framåt eftermiddagen får jag glädjen att bevittna en annan gäst vid namn Patrik landa en 6 kilos fisk på Trekanten och kort därefter är det Jockes tur som tar en grilse på motsatt sida. Vi är totalt 10 man på sträckan och jag tror att vi nu är uppe i runt 8 fiskar på drygt två dygn. Bra start!

 

Juninatt i Forradalen

Vi har kommit till onsdagen på veckan när jag och Ingemar bestämmer oss för att besöka Forradalen 10 min bort och fiska den lite mindre älven Forra som rinner ut i Stjördalsälven. Vid fiske på Hembre ingår ett s.k. Firmakort per man som ger dig rätt att fiska samtliga kortvald i Stjördalsälven samt Forra inklusive den lokala fiskeföreningens fina vald. Vi börjar längst upp i Jarlhölen. Här är vildmarkskänslan påtaglig och det är helt knäpptyst när vi börjar fisket. Det ända du hör är ett svagt sus av granarna som omger denna fina pool. Ibland kan du se björn här uppe har vi förstått, så vi håller ett litet vakande öga när vi fiskar (känns bäst så för två Göteborgare med björnfrossa). Vi fiskar av poolen noga, ser två fiskar, men inget händer. Vi kör ner till nästa pool och fiskar av denna noggrant också. Samma här, fisk som visar sig, men ingen kontakt.

Natten är varm, ovanligt varm, ett lätt fint duggregn har börjat falla lite diskret och vi hör fjällkornas klockor högre upp på bergsidorna. Junigrönskan är som allra finast nu och vi tar en kall öl vid nästa pool och bara sitter och tittar på bergen helt tysta, klockan är snart halv tolv. Vi delar upp poolen i två delar, Ingemar längst upp och jag längre ner. En liten bit ner i poolen under några grenar lyckas jag för en gångs skull få in flugan precis där jag vill ha den. Fisken tar direkt när flugan landar, det gungar skönt i spöt. Yes, Forralax hinner jag tänka och sedan slaknar linan. Neeeej, väser jag för mig själv. Det var ett riktigt laxasug det tänker jag. Ja, ja bara att nöta vidare. 4 kast senare är det dags igen, men ganska snart märker jag att det är något annat. Jodå, en brunöring på minst 1,5 kg tittar mig djupt i ögonen när jag krokar av den vid strandkanten. Vilken öring! Den skulle man fått på klass 5 spöt.

Jag fiskar mig neråt och av någon anledning känner jag att något händer bakom mig, jag vänder mig om och får precis se hur Ingemar höjer spöt bestämt och upp flyger något blankt i andra ändan av fluglinan, ganska exakt där jag kände laxen innan. Jag släpper spöet och springer upp på de regnvåta stenarna. Lax i Forra i juni är ingen självklarhet, så han är väldigt fokuserad och svarar dåligt på tilltal under drillningen. Efter en skön och ganska tuff fight får jag äran att taila en 6 kilos stålblank lusad hanne som inte kunnat motstå Ingemars svart/blå Sunray Shadow. Nollan är spräckt för Ingemar denna vecka! Då händer det, som ibland händer män som fått fisk mitt ute i skogen, de kramas och skrattar som två skolpojkar som precis hittat två kilo choklad på gatan. Ingemar toppar detta lyckorus med ett avgrundsvrål som lätt platsar i den svartare hårdrockens bortersta hörn. Märklig upplevelse det här och lite svår att förklara för oinvigda.

Vi fortsätter, tystnaden är näst intill kompakt, inga bilar, ingen stress, bara flugfiske efter lax i den ljumna sommarnatten (16 grader!). Det svalkande regnet rinner ner i ansiktet och vi bara fiskar och fiskar och fiskar och snackar och fiskar och skämten blir bara sämre och sämre kan jag meddela. Inget mer händer gällande fisket, men när vi rullar in på gården vi halv sex på morgonen har jag ännu ett fint fiskeminne att ta fram i vintermörkret och smaka på. Va faan, säger Jocke när han får syn på oss utanför bilen gården, jag som trodde att jag var först ut idag. Njae, det beror på hur man ser det svarar Ingemar kryptiskt. Jocke fattar snabbt läget och bara skakar på huvudet åt de två rödögda 40 plussarna som fullkomligt vobblar bort mot huset. Får man sova med vadarna på tänker jag kort.

 

”Säl-lax”

På torsdag eftermiddag möter jag Sören på väg till ner till älven. Jag ser redan på håll att något hänt. Han berättar då att han krokat en mindre ”u-båt” till lax som han omöjligt kunde rubba på flera minuter innan flugan plötsligt släppte. Allt jag kan säga, så var det nog det största jag haft på kroken säger han lite lätt frustrerad. Jag förstår honom innerligt väl, det gör ont i laxsjälen att tappa fisk. Jag promenerar vidare med spöna i ena handen upp med Campingsträckan lite längre bort, hrm är det ett storlaxsteg på gång kanske tänker jag. Jag morsar på några campinggäster som genast ber om en drillning på första parkett ifrån deras husvagnar. Jag lovar, jag skall försöka mitt bästa svarar jag. Tänk vad sjukt om det blev så nu tänker jag sen när jag släntrar vidare. Precis när jag tänkt tanken färdigt bryts ytan i ett ”Head and tail” vak ungefär mitt i poolen. Jag tvärnitar och får nästan andnöd, hur stor får man bli tänker jag, trots att jag bara skymtat laxen. Såg jag fel eller säger jag till mig själv. Jag tar snabbt ut ett riktmärke var den visade sig, kollar tafsen, flugan, kroken, ja allt. Det ser ok ut. Tusan, den måste ha kommit precis får jag känslan av. Det är nog bäst att fiska på den direkt om den är på väg upp över. Jag glider ner för den branta slänten ner till sprängstenen, hakar loss flugan och börjar sakta fiska mig neråt mot fisken. På tafsen sitter en ”Silver and Silver”, linan är sjunk 1/2 och tafsen något kortare än 15 fotaren. Det är lite dåligt drag i vattnet, så jag gungar in flugan i varje kast. En havsöring sliter irriterat till i flugan utan att fastna. Pulsen stiger när jag närmar mig platsen där jag såg fisken. Jag försöker pricka riktmärket, så gott det går och precis när flugan singlar ner mot ytan i den riktningen lyfter sig vattnet och upp går den största lax jag någonsin skådat (fiske i Altaälven inräknat) och MÖTER flugan i luften innan den vänder ner med ett enormt plask. Första tanken är helt ärligt inte lax utan en stålblank SÄL… Den storleken passar bättre som beskrivning. Hugget kommer aldrig, det blir bara en vanvettig rusning direkt rakt ner längs campingen. Ni beställde en show från första parkett hinner jag tänka och varsågod här är den, sedan är det bara att börja springa för glatta livet på sprängstenen. Fisken tar galet mycket av linan och jag ser bara backingen långt ner i poolen. Jag måste försöka få kontrollen annars går den över nacken och då är det sannolikt god natt, men det går bara inte att stoppa den. Jag börjar få brännmärken i handen och inser att jag nog har lite väl lätt broms trots allt och här tillåter jag alla som läser detta att sätta dumstruten på huvudet på undertecknad efter följande läsning: Jag sätter spöt i armhålan för att inte tappa det i den galna situationen när jag skall justera bromsen. Det är bara det att veven på rullen fastnar i jackan. ”Smätt” säger det och där rök tafsen. Laxen simmade av 0,40 mm utan minsta problem. Mitt livs lax är borta. Tomheten slår till som en rak höger i magen. Jag sätter mig ner och bara stirrar ner längs älven, länge. Jag hann inte ens ropa till de campande gästerna innan tafsen smällde. Kommer någon någonsin att tro mig i hur stor den var? Tror nog inte det. Först ett par år senare får jag veta av Christer Christoffersen som är guide i dalen att de fångat en lax på 133 cm på campingsträckan under avelsfisket samma år. Då känns det lite bättre. Jag är inte helt galen i alla fall, det finns så stora laxar i Stjördal trots allt.

 

mattias_hembre1

Mattias med sin största lax från Hembre

 

Laxflax

På fredagskvällen som är sista kvällen med gänget, bestämmer vi oss för att avsluta fiskeveckan som vi började den, med en gemensam runda på Trekanten. Jag går sist även denna gången. Vattnet har sjunkit betydligt nu, så jag fiskar med flyt/sjunk 1. Fyra silhuetter fiskar sig under tystnad neråt i skymningen mot den tvära nacken längst ner i poolen. De andra lämnar poolen en och en framför mig. Den sista biten är jag då själv kvar i poolen. Någonstans ringer ett tips i mitt huvud som jag fått av en äldre fiskare att alltid fiska lääängst ner i suget på denna nacken. Jag gör så och tror ni inte att det suger till i linan igen. Jag krokar direkt och håller fisken stenhårt, då det enda som finns nedan är forsen vilket är lika med adjö. Fisken skjuter rakt upp i luften och ruskar på sig som en stor öring i det sista av v-et på nacken. Efter hård press och hårda knyckar, vänder fisken äntligen uppåt och jag backar den långsamt, långt upp i poolen. 10 minuter senare ligger ännu en 5 kilos fisk på stranden och sprattlar. Är alla stöpta i samma form i år eller vad? Jag känner mig både tacksam och lite dum. Hur fasen kan jag få en fisk efter att tre man fiskat av poolen? Kan den sista metern verkligen vara så avgörande, ja det verkar inte bättre. Helt sjukt.

På lördag morgon beger jag mig tidigt mot Åre, för att återse min familj som kommer med nattåget. Det är kärt återseende kan jag säga. Vi tar in på Åregården ett par dagar, slappar och gör Åre tillsammans innan vi styr mot Hembre gård igen för att spendera vår årliga familjevecka där tillsammans. Jag får en slutrapport ifrån mina vänner att alla nu har fått fisk i vårt gäng, Sören landade en 3 kilos lax simmandes i ”Bropoolen” på lördag förmiddag som avslutning. Totalt kommer det upp dryga 20 fiskar under veckan och jag kan bara konstatera att Hembre och Stjördal har bjudit till ännu en gång. Lägger jag då till alla goda middagar, rövarhistorier och goda skratt med kompisarna under veckan samt den sköna atmosfären som råder på gården, så är det tyvärr så att min eventuella bot mot laxfiskesjukan ser alltmer avlägsen ut. Tack och lov, tror jag nog ändå till slut.

På återseende Hembre!

Notering:

Sedan denna artikel skrevs har Hembre gård även fått fina valdet Fuldseth som tillskott vilket har resulterat i nya spännande upplevelser att berätta om, men det är en annan historia.

/Mattias Olsson

777x1036-images-stories-2014-stjrdalselven

.

 

hembregardstatistic2014

.

Bookmark and Share
Publicerat i Övriga inlägg | Etiketter , , , , |