Äntligen var det dags för en resa till Mörrum igen. Har följt årets säsong via rapporter från vänner och konstaterat att fisket är kanonbra i år igen. Få kort sålda och mycket fisk i älven i kombination av en vattenföring som gör att man kan fiska överallt i ån. Kan inte bli så mycket bättre. Mats bjöd med mig på en tripp tillsammans med Tom som är en kollega till honom från Skottland. Det var hans första besök till Mörrum och jag fick följa med som guide. Kvällen vi kom ner var det 27 inskrivna firrar vilket var det bästa resultatet hittills i år.

Numera ska man rapportera alla återutsatt fisk vare sig det är lax, öring eller hybrid. Allt för statistikens skull och för att man ska kunna följa hur fisket går via internet. På gott och ont tycker jag, många åker bara iväg när fångsterna ligger i topp och fiskar bara efter vilka pooler som givit fisk. Man vet aldrig riktigt när fisken är i bettet och det är väl roligare att fiska när det kanske är lite mindre folk längs älven.

Tom och jag bodde på hotell Walhalla och Mats som är uppväxt i Mörrum drog hem till sitt gamla pojkrum.

Morgonen därpå startade vi på pool 17 som är en av de bättre höstpoolerna i ån. Mats hade knappt hunnit lägga ut flugan förrän han fick ett bottennapp. Det var nog meningen denna gången för när flugan släppte drog han in den för hand och hugget lät inte vänta på sig. Drillningen blev av det märkligare slaget, men fisken landades och vi konstaterade att det var en hybrid på ca 3 kg.

Fisken hade en öringkropp men med en stjärtspole som en lax och ett huvud som var en blandning av bägge sorterna.

Vi fiskade igenom poolerna uppöver och precis innan lunch landade undertecknad en grilse på ca 3 kg på pool 18.

Resten av dagen valde vi att fiska på den södra sträckan och Mats fick återigen ett bottennapp och lyckades felkroka en storöring på pool 4 En kanonfisk att fånga om den hade suttit rätt… ca 7kg uppskattade vi den till.

Jag promenerade neråt och fick fiska strömmarna från pool 7 till 12 nästan helt själv under eftermiddagen. Nu när säsongen börjar närma sig sitt slut är kvällarna korta och det gäller att bestämma sig var man fiska i det fina skymningsljuset. Jag prövade först pool 5 som är en spännande kvällsplats och senare körde vi en repa på fyran innan det var dags för en god middag på hotellet.

Tisdag morgon drog vi igång på Rosendala pool 32. Det hade regnat hela natten och det luktade öringväder lång väg. Vår gäst Tom som fiskade med ett 14 fots Daiwa spö och en Longbelly lina hade vissa svårigheter att underhandskasta här och var i ån så han fick sin morgonrunda på pool 31. Första fiskkänningen för oss kom på nacken och det var ett rejält hugg jag fick. Två knyckar i spöt och fisken var borta. Sen kom det två andra fiskare och vi gick neråt.

Då var det Mats tur att känna fisk igen och när det gäller honom så kan det hända mycket konstiga saker. När hugget kom hade linan snott sig runt rullen och höll på att dra ner honom i vattnet. Jag undrade vad han höll på med och fisken lossnade tyvärr. Vi bestämde oss för att hålla oss kring de övre poolerna till lunch för det var nästan inga andra fiskare där. Strax innan vi skulle be ge oss till Golf Restaurangen fick Tom sin första Mörrumslax… en färgad hona på ca 5 kg återutsattes.

Toppen, tänkte jag, nu har alla fångat fisk och bättre kan det väl inte bli? Men det blev det, på eftermiddagen landade Mats ytterligare en hane som vägde ca 6 kg på Borgaholmen, pool 21 och bommade två till kort därefter. Jag krokade i en fisk på pool 24 som tyvärr klev av ganska fort men sen fick jag en rolig upplevelse på pool 17 senare på kvällen.

Brukar alltid gilla att fiska bankanacken i skymningen men där var det folk så det blev lite längre ner på pool 17.

Den lokale fiskaren Karl-Heinz Kleine tog en riktigt stor lax på rökerisidan och jag fiskade på rättsläng. Klockan var väl närmare 18.00 och solen letade sig neråt då det plösligt drog till ordentligt i grejorna. Tunga goa slag i spöt följdes av flera spektakulära hopp.

Fisken rusade inte så mycket och fajten indikera på stor öring och det dröjde kanske 10 min innan vi kunde landa den. Vilken öringhane !

Det dröjde en stund innan jag kunde konstatera att det var något som var galet med denna fisken också. En stor hybrid på 8.7 kg och lyckan av att ha landat en storöring dämpades något.

Men man ska inte klaga vi fick en toppen resa till Mörrumsån med fem landade fiskar och flera rejäla hugg på två dagar. Nu får man verkligen hoppas att fisket är på väg upp igen efter några sämre säsonger. Vårfisket kommer förmodligen bli fantastiskt nästa säsong sen får vi se hur det blir med blanklaxen i Maj månad.

Vad jag vet så kommer drivgarnsfisket avskaffas nästa år i Östersjön och arbetet med att få bort nätfisket i mynningsområdet går framåt. Mörrum har en potential som få andra älvar har i Sverige och med de nya uppväxt områdena vid Härnäs kan det bara bli bättre och. Det ska bli spännande att följa de kommade år !

Micke Seeberg !